Denna klassiska strof ( en film med Monthy Python-gänget, bl a) är ju ett alldeles förträffligt underlag för en diskussion om LIVET....


Livet, ja.... För vissa kan det ju vara ett rent materiellt BRA liv, med barn ,ett bra jobb, en vacker fru och ett bra boende med en bra bil . Att ha råd med några utlandsresor per år, att köpa den där nya datorn/TV:n åt barnen/familjen . "Svensson-modellen", liksom ...

Men för andra kan det handla om en djupare mening, att ha ett mål, ett syfte, att vilja förändra, att kämpa för något . Att allt det här andra materiella bara är en kuliss , en mask . För mej personligen har det nog alltid varit så . Dock är det viktigt ( i alla fall för mig) att INTE dra in ens´barn i detta, att ge dem de möjligheter man kan, att de själva ska kunna välja en dag . Naturligtvis har man rätt att påverka dem, men valet ska vara deras eget .
Ärligt ska jag säga att jag INTE vet om jag haft den filosofi jag nu har om jag varit i en annan, mer fördelaktig situation, rent statusmässigt, än jag nu är . Om jag haft gott om pengar så kanske jag hade blivit en statustorsk och hamnat i det konsumerande ekorrhjulet , gjort allt det där som jag skrev om i första stycket . Men jag hoppas INTE det, jag vill inte det .

Det man drömmer om är väl att den dag man lämnar jordelivet så ska NÅGOT av allt man gjort ha satt någon form av AVTRYCK hos några som kan föra det vidare. Och eftersom SKRIVANDET är det som undertecknad, huvudsakligen, ägnat ( och ägnar) sig åt , så är det ju DET som man vill ska leva kvar .

---