En ridå öppnar sig
av fagra glesna stenar
en slags uppfostran av ansvar
som många tar till sig
men på olika sätt
en ung kvinnas tystnad
dess sorg ingen vet
din farsa var hans vän
de respektabla asens kräk
du sa det var en segling
dina mogna sexton år
du hade inget val
så du lät han vidrigt
komma in i dig
där ligger du så len
totalt penetrerad
så förstörd igen
ingen tror på dig
för rädslan finns nog där
att gömma sig i lögnen
såsom glömskans enda hopp


I min tro att visa rätt riktning
http://www.hopp.org/