jag har berättat det jag sett
med min entoniga svada
det kryper i dig, jag vet

denna röst ska skrivas stavas
inte talas

den ska vara där för läsaren som vill
utforska ytterområdena
inte vara rädd för konsekvenserna

ta dem som en man
gråta möjligtvis, en skvätt
i ensamhet blott
ingen behöver se
dina egna tårar



jag sa:
när du ömkar mig
då förminskar du mig

när jag tröstar dig
då styr jag dina känslor

därför ger jag bara råd
jag vet funkar effektivt

jag är progressiv
ointresserad av det okännbara

jag vill utforska i mitt liv
innan jag dör ska jag veta

om du vill leva i en säker bubbla
då är jag inte rätt man för dig

jag släpper taget och ger mig ut
om du vill, följ mig

men var beredd för jag kan plötsligen avyttra dig
som en nycellbildning av dålig art

men ta det inte personligt
just nu; passar det ej

men du är bra
som du är

utan mig