Hon sitter där hopkrupen på trappen som hon gjort så många gånger förr.

Sökt och letat efter de rätta svaren, rensat och sorterat, men som alltid bara blivit mera vilsen.

Tårar har runnit, tårar har torkats in igen i huden för att åter användas.

Likt ett krossat glas på ett stengolv, har hennes själ åter splittras.