Krossad ligger

jag vid dina fötter

en pilgrim utan ljus

och lykta

Vem är jag att älska

när vinden viner

genom sorgens kronor

Mitt hjärta brast

och i dess plats

ett tungsinne förvridet

av plågors ris

Masten där

staget piskar

flaggan strimmad

av slitet hopp

Vem är väl jag

att nånsin hoppas

på annat än

nattens elegi