du sällsamma människa

som utan avsikt

efter egen vinning

kommer bakom

mina skyddande murar

sällsam är du

oförställd med

hjärtat öppet,

fylld av tillit

värmer du mitt inre

i mötet med dina ögons ljus,

hittar jag mitt

inne i din mjuka närvaro

plockar jag ned sten för sten

av mitt försvar och

låter det vittra sönder

vågar sakta tro igen

bygger 

en bro av vänskap