dina händer

smeker ut tidvattnet

i bränningarna

jag blundar mot din andedräkts bris,

som stark sol

pirrar din mun mot 

min salta hud

tänk alla år

dessa linjer, 

varje kant, alla tecken

inristade vågors rörelser

här skummar en bit av liv

mot kupad sten

tidlöshet 

som om jag såg

dina lungors rum

din havslugna blick

djupt blåglittrande, 

att vi alltid funnits i varandra