Stenarna tänker -

men deras tankar är inte våra.

De rör sig i sin egen värld,

de kommer från ett annat kosmos.

En dag

skall den häpna mänskligheten

se oändliga led av tankspridda stenar

vandra bort mot sina drömmars hem.

Och ingen förstår

varför de gör så.

(Ett tack till Lennart på Den långsamma bloggen som oavsiktligt fick mig att samla tankarna till denna lilla dikt!)