Orden togs ifrån mig
Så jag plockade upp en avriven pappersbit från bordet
Jag vek den på mitten
När jag vecklade ut den såg det ut som en mun
Så jag vek den på mitten igen så strecken bildade ett kors
Då tänkte jag det är min mun
Den är stängd
Med starka stygn är den sydd
Inte för att jag inte får prata
Inte för att jag inte vill prata
Utan för att orden togs ifrån mig
Och nu kan jag inte prata

Men jag försöker lära mig igen
Så att genom att skrika
Försöker jag spräcka stygnen
Men nyckeln är långt borta
Så den förblir stängd
Låst
Bortom min förmåga
Att göra allt okej igen

Och det är inte okej
När jag bara sitter tyst
Och stirrar in i dina ledsna ögon

Jag försöker
Snälla världen tro mig
När jag säger att jag försöker

Orden togs ifrån mig
Redan när jag var liten
Sedan kom de tillbaka
Men nu är de bortflugna igen
Aldrig mer att bli hörda
Precis som en tår i havet
Aldrig mer kommer bli sedd