En moderatisk politiker står framför TV-kamerorna. Leker både Pilatus och farisé. Han får det att låta, som att hans ord enbart ska tolkas. Som en intention, om frihet, för var man och kvinna. Samtidigt använder han en diktators röst, för att uppmana folket, in i ett led. På så sätt acceptera faktumet, om vad som är rätt. Enligt hans syn på vad som är demokrati.

Typisk självgodhet, som existerar hos maktstinna politiker. Då de indirekt kräver folkets röst.

Få se ifall, man kan jämföra agerandet med; hitlerism, stalinism, idiaminism, husseinism eller med något annat diktatorism. Utan att själv bli dragen till Golgata.