Är vi bara maskiner trots allt? Inte mer komplicerade än en dator? Maskiner som styrs av celler och gener, som i sin tur också är programmerade?

Vad är det då som vi kallar medvetandet? Det som vet att jag har ett namn och att jag bor på en planet? Är det OCKSÅ en maskin? Men då är det ju en annan maskin, en tänkande maskin... instängd i en otänkande maskin?

Vi utvecklade vårt medvetande för att kunna överleva i den allt svårare och skiftande miljö som uppstod för våra förfäder. Vi behövde bli medvetna för att överleva vilda djur och hot. Därför uppstod en liten plats i hjärnan som gör att du vet att du är morgonsur och avskyr färgen rosa.

Men hur kan något så annorlunda som medvetandet utvecklas i en maskin som är dess motsats?

Moder Jord är hård, kompromisslös och stark. Något "jag vill, jag önskar, jag hoppas på" existerar inte i Moder Jords lagar, så hur kunde medvetandet ens komma till? Medvetandet som säger att vi borde gå ner i vikt, äta nyttigare och som envisas med att inte glömma ett elakt ord.

Så är vi bara maskiner eller inte? Är mina gener jag ärvt bara maskiner som skapat celler som också är maskiner som i sin tur programmerar kroppen som sedan styr mig, Veronika? Även om jag inte känner att jag är en maskin? Jag är kanske bara ihopsatt med en maskin?

Käslotänkande är att förvränga verkligheten, det vet och förstår jag. Men varför skulle något inom mig vara övertygat om att jag INTE är en maskin om jag nu faktiskt är det?