Korsen över kors sig lägger grenslat grönt på vak
oändlighetens ax tar vila, ovan hav och sederna
i västanvindar dansas, inget nu förstås som förr

skönt sköljde de i kjolar, bris på sommarhedarna

och somrig syd nu rider ändå stilrent över naken
låter lusten lägga ägg på rad och döden yrigt vaknar
strax till brus av ekens torra grenars rassel

vaken väntar vinter, smider eld och saknar

redan reser isen sig där bakom årets hörn
sent över grensle grönt bereder korsen törnen
skiftas sedan seder men mot evig tid i leden

brons i panna ner, graverade och axen

krossas ned i skeden