Den första gång jag såg dig
en sommardag i bersån det var
på eftermidda´n då brevet skrivits klart
ett frimärke i handen jag har
då landar just du på mitt bord
en vacker fjäril, med frimärket klappar jag dig
med den taggade kanten smeker jag dig, OK!
Du sitter kvar, jag andas ej
jag blir stum utan ord
en stund så kärleksfull
men du flög upp och försvann
och jag tänkte
jag har klappat Ett Gull.

Jag tittar långt efter dig
men du syns ej mer till
då kommer du igen och
sätter dig ännu närmre mig
och jag klappar dig på nytt
på vingarna på ryggen så nätt
nu är jag ju van det går så lätt
och jag blundar, är det sant
att här sitter jag så elegant
och smeker en fjäril som sitter still
och kvar även när min hand
som skugga över den far
så lyfter du, flyger runt om mig
i stor sväng, det känns som ett tack och hej!