Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Den lyriska diktkonstens musa. Grekisk vasmålning.


huru skönt är det icke

 

Ack

skåda med

poetblicken

som allt

förvandlar

 

Lyss till orden

som fogas samman

i berusande

hugsvalande slingor

 

Månne skuggan av

grannens retliga

flagstångsvimpel är

kondorens vingslag

i frostig natt

 

O att svinga sig

uppför Helikons högstämda branter

flyendes

världenes knot och larm

 

Med lagerkransat

strålande änne

ger jag mig

konsten hän

 

 

 


Fri vers av flygia
Läst 356 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2013-06-18 08:51



Bookmark and Share

  Anya VIP
Jag skådar och lyssnar. Jag vill också ge mig hän lyriken. ska göra försök på försök. tack för din inspiration.
2013-06-19

  Tess74
wow så bra!
2013-06-18

  Flicis VIP
Wow-effekt
2013-06-18

  Jeflea Norma, Diana. VIP
Det är sant Inte många är kapabla läs förståelse i Sverige. kulturel acceptans heliga dagar, tolerans, respekt…
jag lagde märke allting tolkas genom legioner fasoner eller överklass rasistiska fadäser som lagde skulden på europeiska slaver fast de tillhörde arbetsklassen nu arbetsblusen;
Att skåda med poetens blick man föds till…
publicister/kommentators rakt på sak är många
att skaffa till sig ”konsten hän” är en improviserad obekväm skamlig sitt som damen på bild.

2013-06-18

    ej medlem längre
att fjärran från blockpolitik, deejays och valuta
de höga tankarna tänka, njuta
2013-06-18

  Stefan Albrektsson
O hur ljufligt klinga icke de sprödaste av ord - liksom glas sjunga de, liksom glas äro de sköra, täcka och skygga likt hinden i gläntan, liksom glas fyllda af ädlaste spiritus. Ack, detta äro skönt!
2013-06-18
  > Nästa text
< Föregående

flygia
flygia