det var en vacker stor älgtjur som vandra ståtligt i skymningen i skogen och han kommer fram till en spegelblank vacker tjärn där ellvor dansade lekfullt och vackert

med dimman som rörde sej i vackra virvlande runt om dom till ekot av deras skratt och sånger älgen smyger sej på och tittar roat och benet gungar i takten det var som en fest

för skogens alla djur och väsen och älgtjuren smyger sej fram med rytmen i kroppen och tar ett par djupa klunkar ur tjärn som kyler ner hans varma strupe och han tittar

glatt upp på silver månen och säger högt det är jag som är skogens konung och hela skådespelet tystna och alla väsen försvann tystnaden bröts av knäckande kvistar när

store björn hoppade fram och med ett vrål som skulle skrämma djävulen skälv VAD I HELLVETE MENAR DU !!!!! och älgtjuren hoppa till och skakade fram orden förlåt

men jag pratar så mycket när jag dricker björnen titta på honom med svarta ögon och gick och la sej i blåbärs rist igen och älgen stog kvar och skaka och kom ingen stanns