Under alla år jag har skrvit texter
för folk har jag undrat mest över detta
att det är många som ger mig så kort tid
för att utföra mitt uppdrag, fastän jag har sagt
om och om igen till dem, säg till mig i god tid,
gärna hur långt som helst innan om ni vill att
jag skall skriva något för er, men kom inte i
sista minuten om ni kan... För resultatet lär
inte bli till någon fördel för varken dig eller mig...

Så satt jag på vårdcentralen med arm som
opererats dagen innan, gipsad så illa att lillfinger
och tumme kunde inte nå varandra, för mitt
i handflatan hade de lagt en stor gipsboll, så
hela handflatan var spärrad rakt ut och
schemat jag fått och som jag skulle följa
för att hålla igång rörelsen i fingrarna
hade jag ingen möjlighet att använda då...
Och jag satt nu och hoppades att de
skulle kunna kapa av bollen...

Då kommer en av vårdcentralens anställda fram till
mig och säger att hon visste ju att jag skrev
sen vi talades vid i vintras, men kunde inte jag skriva
ett tal till henne, hon skulle på eftermiddagen vara
med när hennes systerdotter tog studenten...
Hon skulle hålla tal men inte fått ihop något
så satt hon och tänkte på mig, så kom jag...
Hon skulle strax sluta för dagen...
Så hon behövde det fort...

Då var kl 11.45... Jag sa jag har bara vänster hand att
skriva med och jag vet inte hur jag skall få ihop något
på så kort tid, kl 12 har jag tid här och jag har inget
att skriva på, hon gick kom igen med papper och
penna... Min dotter som var med mig sa att hon
kunde ju skriva ner orden... Om jag hann att
få ihop något...

Jag gick ut och ställde mig en liten bit från ingången...
Tänkte ut en mening, gick in och sa det jag hade tänkt
ut till dottern som skrev ner det och så fortsatte det
tills jag fått ihop ett litet tal, då var klockan 12
och jag kallades jag in...

Några månader senare ringde hon upp mig och sa:
-Kan du skriva en bröllopssång till mig min
systerdotter skall gifta sig. -När behöver
du den sa jag? -Om ett par dar, sa hon,
så nu har du fått mycket tid att skriva på...

Vad säger man? Jag berättade detta för min son
och han sa: -Det är ju så mamma, en del tror att
läsa upp en text och skriva ihop den är lika
fort gjort. Tar exakt samma tid!