Så små händelser kan göra en så glad.

Mitt sjuåriga barnbarn var hit till stugan och hälsade på idag.

Jag har ont, ont av min artros. Det värker, det molar och kör i lederna.

Men när den här lilla killen kom då blev det som om solen tittade fram.

Han fick kanelbullar och kall mjölk. På det fick han en glasstrut.

Vi fick en fin pratstund bland annat om att han ska gå i simskolan och lära sig att
simma.

Han berättade att två killar som är mycke större än honom, de går i femman. Retat honom för att han ej kan simma.

Sådan farmor jag är, sa jag att jag kommer till badplatsen och vrider om
öronen på dom om dom är dumma.

Så skrattade vi åt det.

När han skulle gå kom han med en lapp till mig som fick hjärtat att le.

Med spretiga bokstäver stod det. LOVE.....