Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fri

 


I

jag bär på en stor sorg

som om jag blivit övergiven
lämnad och bedragen

jag förbannar ofta morgondagen

men det finns en falnad eld
nånstans
långt därinne


II

en saknad
efter det som inte finns
böjer mig

såsom träden böjer sig för vinden

jag stannar och lyssnar
ställer sorgen ifrån mig
en stund

hör
sensommarnattens tystnad
några tidiga höstlöv
prasslar
i gräset

när vinden tar i


III

finns jag till?

fanns dagarna
jag levde?

Den här flykten
har tagit mig
så långt bort

nu orkar jag
inte längre

inte ett steg till

mitt hjärta är fyllt
av tomhet och köld

kylan i mig
är som den kallaste februarinatt

Jag går över gränsen nu

 

I ditt land är jag fri


I ditt land är jag fri

 

P.G 20130906




Fri vers av Peter G VIP
Läst 324 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2013-09-06 18:40



Bookmark and Share


  Carl Mikael Fäldt
Välkommen!
2013-11-29

  agneta pichler
vacker vemodig


2013-09-17

    snöö
Dikten ger möjlighet till flera tolkningar, jag ser olika bilder framför mig. Du skriver så fint och berör, som alltid i dina texter.
2013-09-07

  Lynx63 VIP
Djupt sökande efter svar
Jag andas in din ärliga visdom
Tack

2013-09-06

  Magica VIP
Vemod, väl beskrivet, med en underton av hopp.

Gillar särskilt när du skriver tex enligt följande:
jag stannar och lyssnar
ställer sorgen ifrån mig
en stund

(Noterade en liten grej bara... Du skriver på ett ställe: Den har flykten....Du menar väl den här flykten?)



2013-09-06
  > Nästa text
< Föregående

Peter G
Peter G VIP