Det kunde varit värre

Minuterna fläktar ännu svalt

Fast döden lutar sig tyngre
följer hon rörelsen

Ännu hör hon till


Hon vet att hon inte äger något,
bara följer tillfällets vindar


Genom fönstret syns eken
hennes enda vittne


Det finns dagar som är bra

Fulla av tomrum
stör de ingen,
inte heller hennes tankar

Orden ligger oemotsagda,
lugna och stilla

Det kunde varit värre

Hon ser på den gamla eken,
ljus hittar fram mellan grenarna
spelar för henne
Knarrande tankar vandrar
Genom århundraden går de,
tålmodiga och långsamma
Hon hör och införlivar


Minuterna är trötta
Men de bär henne än

Fast döden är tung mot axlarna
bär de henne än