två förälskade ögon som möts intensiva
glödande i ett förgånget mörker i sitt
sinne som inte finns kvar av alla blixtar
som kasstars känslomässigt i mellan dom
för att skrämma bort alla ensamma demoner
i från mörkret som har kedjat mej fast i min
ensamhet fylld av sorg plågat mej med tankar
att jag aldrig kommer att finna ljust eller ro i
mitt sinne igen för utan ljuset finner jag aldrig
vägen hem till mitt hjärta där jag känner igen
mej väl i från det första slagen som jag mötte
det första ljuset i den här värden fylld av lycka
omedvetande maniskt orädd sökandes av den
ljuva kärlek som ger mitt hjärta och själ en
obeskrivlig njutning innan den går förlorad när
man har tagit den för given och känner och
förstår förlusten av den gör smärtan mindre
ont med åldern för jag visste inte hur jag
skulle fly den när jag var mindre
men rädslan större att bli lämnad
medveten sårad igen och det är just den
känslan som försvårar eller förstör nästa
förhållande alla rädsla som minnena roat
plågar fram det finns bara två vägar i livet
av preses allt den ena är rätt och den andra
är fel de finns inga mellan vägar rätt fel ljus
mörker hav strand himmel jord kärlek hat
liv död och inget där i mellan men med känslor
som ej är i balans så blir man osäker det känns
förjävligt och tråkit när någon leker med ens
känslor för det förstör och gör en desorienterad
vilsen och osäker att leva för det är skillnad på
att hålla sej vid liv och att leva och älska lika mycket
som man vill bli älskad och axepterad för den man
är och föddes till jag kommer aldrig sluta älska och
vara liv rädd !