morgon dagens gåva är välsignad med en
ny chans att rätta till gårdagens fel

att ta till baka lyckan bakom alla oförstående
tårar av saknad som jag en gång upplevde

dej så vacker och öm med dina armar tryck
runt om mej som ditt revir som du försvara

du var min drottning och jag din förevarit
med vare kyss så öm förlängde du mitt liv

du fuktade minna torra läppar som ett regn
i en kokande öken och som en sol smälte du

mej från en vinter till en blomster äng men
vart tog du vägen ? jag saknar dej nu gör du

ont i mej av saknad och sorg och minna tårar
faller oförstående inom mej långt in i mitt bröst

men denna gång utan din tröst jag känner mej
så enormt ensam om jag fick en enda önskan

om det finns ett liv efter detta så vill jag dö och
åter bli älskad av dej !