Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Guden i spegeln

Du, en avbild av Gud,
Har du hört något så korkat,
mer släktskap med en kohud,
har du uppspikad när blodet torkat

Nej, Gud är en avbild av dig,
ensam, fet, gammal eller sjuk,
därför han så bra gör sig,
i en värld där lidandet målas på duk

För Gud kan inte rädda världen,
Och Gud kan inte rädda dig,
Så länge vi vidhåller religiösa värden,
Kommer din Gud inte att visa sig.




Fri vers av Steppen
Läst 312 gånger
Publicerad 2006-03-06 17:04



Bookmark and Share

    Steppen
Visst har du rätt i att det handlar om ifall man accepterar Jesus som Guds son, vilket jag inte kan säga mig göra. Men om vi nu ponerar att han är Guds son, eller Gud själv, så är han alltså ingen människa. Och eftersom han inte är en människa kan han inte uttala sig om mänskligt lidande. Om vi nu inte accepterar alla människor som Gudar, likvärdiga med Jesus alltså, vilket jag vill göra. Jag menar att vi är våra egna gudar, vi står bara till svars inför oss själva och inte inför någon allsmäktig Gud Fader. Det är det jag vill komma åt i dikten, att vi ska vända bort blickarna från religiösa texter för ett slag och titta närmare in i oss själva. Jag tror tvärtemot dig att Gud är en avbild av oss och att gud blir precis så stor, liten, mäktig, svag, vacker eller ful som vi kan tillåta oss själva att vara.

David, Konfirmerad skeptiker
2006-03-06

    Steppen
absurd design: Ja, det är ju precis det jag menar. Att Gud finns i allt det där som du skriver, när ett barn föds osv, dvs i oss själva, men inte i religiösa myter, gamla böcker, sägner, i någon slags avbildning av Gud i våra tankar, Gud är ingen gammal gubbe med skägg... Och vi kan inte vara Guds avbild, för då bildsätter vi genast Gud, men Gud är inget människolikt, det tror iaf inte jag, istället är gud vår avbild, dvs vi är vår egen avbild... det var ungefär poängen med den här dikten.
hls David
2006-03-06
  > Nästa text
< Föregående

Steppen