Varför är livet så svårt att förstå ?
Alla är inte rustade att strida så.

Det sägs att det enda i livet som är gratis är tid.
Ändå är mina alla minutrar en strid.

Jag förlorar det slaget gång efter gång.
Och det enda jag vill är att få sjunga min sång.

Jag föddes enkel, sinnrik och ren,
Med öppna armar och starka ben.

Jag fick lära mig kämpa och smutsa min själ.
Min känslighet har nu blivit min träl.

Jag är förblindad av längtan efter lott och vinst.
Jag har grumlats att tro, att jag äger minst.

Mina tankar och känslor är främlingar nu,
Jag frågar mig själv; är detta det som var ämnat du?

Jag som var varm och behjärtansvärd.
Känner min sliten och kall i min härd.

Den som med kraft och lust tog sig fram
Finns nu bara en hög kvar med damm.

Gud , kanske är jag inte är värd någon lott,
Men ge mig förmågan att känna allt gott.

Att se genom grumlet en nyare stig
Där jag får vara jag -utan att vinna ett krig.

Att enkelheten blir min rikedom som förut
Och min själ igen får blomma ut.

Kan man önska sig tid att leva i ro?
Där jag får glänsa och njuta
får ge och får bo?

Då tror jag på kärlek och delar mitt hus.
Då är jag hel
och ett levande ljus.