Bilden från http://hqwide.com/

Förgiftad

 

Ihålig, ensam och ändlöst tom

irrar jag på slingriga stigar

Ur mörkret växer monstret upp

jag minns från min barndom

 

Jag gömmer mitt ansikte mot 

ditt bröst och

andas genom dina lungor

 

Du är min bergfasta tröst,

du är ett läkande antidot

alla vidunders serum

 

Vi vilar tillsammans

på en äng av nattdoftande blom

då stjärnhimmelen faller 

och all dess ljus fyller upp mig 

 

Fri vers (Fri form) av Linda CH
Läst 611 gånger och applåderad av 31 personer
Publicerad 2013-08-23 17:50

Skriv ut
Spara som PDF

Beyond Eternity Men åh vad alldeles fantastiskt vackert. Tappar andan och bländas av stjärnhimmelens alla ljus och tror blint på att monster - likt troll - spricker i ljuset. 2013-10-02

Birgersdotter Trösterik i att ha en axel att vila vid 2013-09-24

Lars Hedlin Känsla stor i denna 2013-09-24

ADI Nehlin vacker och hoppingivande 2013-08-31

ej medlem längre Trofullt och nära. 2013-08-27

Bibbi Grattis till placeringen av detta vackra! 2013-08-26

Lars Hedlin Mycket bra 2013-08-26

ej medlem längre Så vackert " Jag gömmer mitt ansikte mot ditt bröst och andas genom dina lungor" Tack! 2013-08-26

LenaJohansson vackert o bra 2013-08-26

Nina.H Mycket mycket vackert! 2013-08-24

Annamaya Fint om trygghetens famn i mörker och ljus. Barndomsmonster är värst, svåra att utplåna. Bra ordat! 2013-08-24

Quasimodo Vila, trygghet och tillit andas denna text, som håller minnenas demoner på avstånd! 2013-08-24

Siggesdotter Rubriken och dina ord som tar tag säger allt om "kampen att bli fri monstrets makt" - och att få och kunna andas genom "vännens lungor" Starkt - sparar den! 2013-08-24

Eva Helene Från övergivenhet och smärta till styrka och kärlek i din så vackra dikt där djupa känslor får råda. 2013-08-24

ej medlem längre Så gott att läsa att Du finns rader som andas förtröstan 2013-08-24

Ninananonia Berörande vackert.. 2013-08-23

ej medlem längre ..det är en härligt vacker poesi som du med dina ord målar upp.. 2013-08-23

ResenärGenomLivet Skönt med tröst när något skrämmer... 2013-08-23

ej medlem längre Du målar upp en scen som griper tag och föder känslors djup. 2013-08-23

ej medlem längre Så fint att vila på ängen under stjärnehimlen.... 2013-08-23

Bodil Sandberg Enormt vacker poesi väldigt stämningfull då inledningen var så väl sammansatt till miljö och anda perfektum dramatik 2013-08-23

Chawa Berörande vacker dikt fylld av mörker men samtidigt finns hoppet i det lilla varma ljuset som tröstar och ger liv...! Applåd! 2013-08-23

ej medlem längre Berörande vacker ... 2013-08-23