... huruvida
ens förmedlade
vädjans lydelse
når fram och berör
eller ej ...

Speciellt 
när det står klart
att det helt uppenbart
inte är någon som lyssnar ...

- Det handlar ju om dig
och det du behöver
för att kunna
dig själv unna
att få fortsätta ditt liv
när allt det som är
så småning om är över ...

... Och det är ju ingenting
som när allt kommer omkring
på något sätt och vis
genererar någon direkt nytta
för någon annan än dig ...

- Men det är ju så
livet är riggat till att fungera ...

- Vi föds, växer upp och lär oss
allt det vi bör 
för att kunna vara till nytta
för andra i den lokala helheten
vi var och en tillhör ...

Och som den insignifikanta
i praktiken obekanta 
enskilda enhet 
som vi utgör i statistiken ...

... är vår delaktighet
och betydelse 
för helheten
i vår del av verkligheten
någonting som saknar 
signifikans i realiteten ...

Men så finns det ju då
sådana som tror sig
kunna påverka 
och förändra 
saker och ting
som antingen
pågår
eller
finns runt omkring ...

Sådana som inte begriper
att de inte betyder någonting
mer än att de är en del
som ingår i den sensus
vilken utgör grunden för statistiken ...

Dessa individer
må vara dårar och idioter
för alla tillhörande lokalpatrioter ...

... men om du liksom mig
är en sådan person
kan du trösta dig med
att oss förutan
skulle såväl 
lokaldelen
som
helheten
inse vilken roll
vi har på skutan ...

Denna lilla insikt
skänker mig
såväl själslig ro
som framtidstro ...

- Ty ju närmare botten vi når
i den rådande verkligheten
desto större
betydelse och signifikans
vår närvaro för helheten får ...

Och med det vill jag säga
att när den dagen kommer
då vi alla konstatera kan
kvinna som man ...

... att det var igår
skutan den
absoluta botten nådde
så som en del av oss
under rätt lång tid förespådde ...

- Den dagen är
dock ännu ej här  ...

Men den kommer att föregå
den bättre morgondag
vilken blir den nystart
som förhoppningsvis
får fler än du och jag
att inse vilket pris
vi alla fått betala
för den blinda tro på
och lojalitet med 
den verklighet
som i praktiken
blev till någonting
vi överlät styrningen för
till de som ägnar sig åt statistiken ...

Det är verkligen en dag
som jag ser fram emot ...

... En dag då alla och envar
såväl 
inför framtiden
som
här och nu
för en gångs skull
börjar inse vikten av
och så ock faktiskt tar
sitt eget ansvar
och gör det som de ska
för att vi inte åter
ska hamna där vi 
tidigare på väg mot botten var ...

Men någonstans 
finns det en liten önskan
som vägrar att ge upp inom mig
och som därför gör
att jag fortsätter att försöka
förändra och påverka
allt det som ännu är ...

... för att vi ska slippa få bottenkänning ...

Älskar oavsett livet som det är
och därför jag när
en obeveklig tro på
och övertygelse om
att insikt och sunt förnuft
åter kan bli en attraktiv allmänning ...

Ty även om jag tror på ett liv efter döden
så tror jag jämväl på
att vi själva kan
påverka
förändra
och avgöra våra egna öden ...

... genom att verkligen ta vara på
och göra det vi önskar och vill
och lite till
av alla de förutsättningar och möjligheter
som livet oss bjuder på ...

... nu som då ...

... också före döden!