sorg är ens egen,

ingen känner den som du.

du kan ej ge den

till någon annan att bära:

den är ensamtung.

dock känns den lättare

om någon ber att

få hjälpa dig med något,

vad som helst du vill -

och även om du ej vill

ha något just då:

vill sörja i din ro,

tackar vänligt nej;

så lättar sorg greppet smått -

i blott den önskan bor tröst