Jag minns när hösten kom,
hur kylan åter slog sina kalla klor i sommarens skapelser.

Trädet vars sommarkrona med tunga löv gav oss många stulna kyssar i sommarnattens värme.

Det står nu naket kallt,
lika naken som min själ inför höstens vemods vagga.

Minnet av kroppar i midsommarlek,
fastnar i höstens mörka skuggor.

Kom ta min hand och följ mig,
låt oss värma varandra i midvinternatt.

Tillsammans gör vi hettan till vår borg,
tänder elden som håller vinterns kyla stången.