En kväll när jag stängde igen
balkongdörren, då fladdrade
något fjärilsliknande förbi mig
in i lägenheten. När dörren var
stängd tittade jag mig runt om,
undrade vart den tagit vägen, men
jag såg inte skymten av det "flyget" mer...

Dagarna gick... Så såg jag att något stack
fram bakom en krukväxt, där satt "flyget"
en storväxt nässelfjäril med vingarna uppfällda
och tätt sammanpressade. Jag satte fram ett litet
fat med vatten! La inget socker i denna gången.

Det gjorde jag en annan gång, en marsdag när jag
hittade en fjäril ihopkrupen i ett hörn av trappan.
Jag tog in den satte fram en kopp med vatten,
la sen i en sockerbit...

Nästa dag låg den fjärilen död. Jag berättade vad
som skett för en biolog, hon sa, den fick nog FÖR
mycket socker, en fjäril kan känna smak av
sockerbit i ett hav av vatten.

Två dagar senare blev nässelfjärilen helt vild
flög runt som en galning, klättrade på fönstren upp
och ner, jag öppnade balkongdörren och den flög ut
samma väg som den kommit in...

Men det är kanske den som har lämnat ett visitkort
efter sig för var tredje morgon när jag går in köket
kommer en grön stor larv emot mig på köksgolvet...