Jag tittar ner i mina händer
mina händer
Är fulla av linjer
livslinjer
kärlekslinjer
Ränder som inte går att tvätta bort

Nedanför mina ögon
under ögonen
finns fullt med ringar
av trötthet
ångest
och en vind som alltid
blåser mig i ögonen

Ringar har inget slut
det vet ju alla
\"fast korven den har två\"
och hur glad jag än är
just nu
Och det enda man kan vara säker på
någonsin
Är att en dag så kommer
min existens att suddas ut
Och mina fotavtryck spolas av asfalten

Så kommer snålblåsten igen

Och jag hoppas att du är ärlig
att du säger sanningen
När du talar om för mig
hur fin jag är
Men jag kan inte låta bli att tvivla
och tänka på
alla ringar
och cirklar

Jag har alltid varit dålig på matte
men jag vet ändå
Att alla dom 70000 andetag jag tar
varje timme, minut och sekund
Finns där för att jag
någon gång ska få uppleva nått bra
men som sagt var
Jag är ett matematiskt fel
och har aldrig varit bra på att planera

Kanske var det därför
jag drack mig för full och snubbla ner på fel madrass
För att sedan förlora oskulden
och tappa alla sekunder av
barndom jag hade kvar
Det är nog därför
jag allt för ofta sätter nålar i hjärtat
på mina föräldrar
Och ger dom andningssvårigheter
det var inte meningen att ni skulle få veta
alla mina brister

Jag är nog för varm
för mitt eget bästa
Man blir ändå bedömd
som en hund på utställning
rumpa, lår, bröst
Ögon
Har ni någonsin tänkt på vad som finns
bakom mina ögon?
och sett längre än vad som döljer sig
Innanför mitt linne och minn gylf

Jag skriver för mycket
och tråkar ut trötta öron
Jag skyller alla misstag på dålig karma
så
kram