Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

kärleken är kort det mesta har jag slösat bort !

svalkande av vingslagen av en ängel i en värld där
skönheten inte går att beskriva för det finns ej botten

det finns ej tak ingen horisont bara denna vackra ängel
och jag hon är mitt bi och jag hennes blomma hon tittar

mej djupt in i minna ögon när hon sakta suger min nekar
ur mej hon fyller mej med en euforisk känsla av en intensiv

hetta på ett paralyserande sätt av både rädsla nyfikenhet
och det starka begäret att fylla det beroendet som hon ger

mej av varje blick hon ger mej för det känns som jag lever i
totalt mörke men vare gång hon möter min blick så fyller

hon mej med värme och lyser upp min värld vare blick hon
ger mej så känner jag mej levande i minna ögon är jag en

enkel munk hon är min Gudinna och hennes kropp mitt
tempel min längan är stor och tom men det ska jag fylla

med hennes kärlek så det bir ett stort hav inom mej jag ska
dränka min ensamhet och sorg med hennes kärlek och

medans jag fylls vill jag känna livet inom mej och känslor
vakna och börja leva som ny förlösta känslor sparkande och

skrikande i hela min kropp vill jag känna när dom börjar
leva om sitt liv igen som yngel i mitt hav jag vill älska igen




Fri vers av den nakna poeten
Läst 201 gånger
Publicerad 2013-10-06 00:37



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

den nakna poeten
den nakna poeten