Jag ser ett land
som grönskar grannt
Någonstans
i villfarelsens dans

Hoppas landet finns
för jag minns
Att solen en gång sken
och log så lent

Till alla som fanns
i detta lands dans
Fattig som rik
sjuk som frisk

Alla log snällt
nästan inget gnäll
Låsen var öppna
inga var trötta

Kaffet kokade för besök
inga tjuvar ställde till stök
Fanns ingen rök
eller eld gömd bakom nästa krök

Men så en dag
kom nästa dag
Dörrarna låstes
stygga vargar blåste

All trygghet försvann
bortom tidens rand
Finns nu ingenting kvar
bara minnenas stad