Det finns dom man minns och jag minns den överfyllda kakburken
och kottarna för brasan och tallskotten rispade händer och tio öre plantan

trädgården och baljan en naken unge liksom jag och så du
skrattade från bron eller hammocken berättade om minnen jag knappt förstått förrän nu och
snickarbon med alla stämjärn rostiga sågar och livsfarliga knivar jag var ofta där
gjorde båtar i bark av flaskor det var långgrunt och randigt i sanden under fötter vi seglade där
med skeppen vid knäna spelade

kulspelet om kvällen
med knaster från brasan och högar eller torn av hemmets journal myggnät för fönster det klia lite överallt det

finns dom man minns och jag minns

hur jag sprang nedför trappen med fjärilsväggar eller vingar hoppade

i sängen där nere hos dig det var sommar och morgon
och solen

gick aldrig ner

bara upp upp upp
till dig farmor

med tåget till dig