Fortfarande ilar den
Genom mina ådror
Fortfarande skrämmer den mig
Ner i mörkrets hålor
Det finns inte mycket att göra
Inget funkar ändå
Inre skrik får bara jag höra
De smärtar som få
Jag vill inte vara rädd
Vill inte leva med tanken
Att du försvinner från min bädd
Låter mig falla ner i marken
Jag vill inte förlora mer
Vill inte bli svag
Vill inte kolla tillbaka ner
På det som en gång var jag