Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

sonett ur katters liv

 

hon står i regnet våt och ganska vriden
den sista natten katten sovit vaken
och lyssnat ivrigt; skatorna på taken
har dansat skrattat festat sista tiden

hon ville helst gå runt i äkta siden
bli bjuden in till balen i den saken
ja presenteras som en pippi naken
en riktigt fin en i den bästa sviden

när så förklädnaden till marken rasat
hon visar fram sitt rätta mördar-jag
nu ryker fjädrar allt blir söndertrasat

ja allt ska ändas innan det blir dag,
för fåglarna vars fjäderskrud har krasat
av kattens framfart i ett blodigt slag!

 




Bunden vers (Sonett) av Anita Westin
Läst 316 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2013-11-16 19:04



Bookmark and Share


  Göran Strömqvist
En välskriven sonett. Det är man inte bortskämd med Och rolig!
2013-11-23

    papillon
Kvick, välskriven sonett, hurra, hurra!
2013-11-23

  b.c.
vad kul att läsa.. och sant om deras natur.
2013-11-23

    ej medlem längre
"hon står i regnet våt och ganska vriden"
Härligt intro på på kavalkad av snygga rim.
2013-11-18

  Anya VIP
Du bygger upp spänning i denna sonett. Djungelns lag...sorgligt men sant!
2013-11-18

    © Birgitta Wäppling VIP
Läsvärt och fullt av skrivarglädje.

2013-11-17

    ej medlem längre
sonett om katten,
så nätt som katten

sonett om mördarna
man ändå älskar

2013-11-17

  Marianne Räf
Fin och rolig sonett.
Kommer å tänka på
Aghata Christie och
George Orwell på
något sätt. Snygg
sista strof. m.m-
2013-11-17
  > Nästa text
< Föregående

Anita Westin
Anita Westin