klockan ringde som vanligt

det var tyst när jag svarade

du sa inget igen

mina kläder stryker omkring i sovrummet

och jag vädrar inget upphetsande

det är som i filmen om soldater i skyttegravar

mest väntan ibland utbrott och kanske att

fortsätta lite till

till nästa utbyte av död

dina kläder vissnar troget

det är galghumor

frystorkat kaffe

överblivna nyheter i radion