Våra liv var så banala.

Vi spelade nintendo och letade begagnad porr i skogen.

Du sitter i en tvåa i den lilla staden och jag bor lika stort i en livlös förort.

Jag längtar tillbaka, men staden är förändrad och det jag minns finns inte kvar.

Inte ens porrtidningar ligger och skräpar under träden längre.

Vart är världen på väg?

Jag gillar det vardagliga och banala. Tänker bäst under vemod!

Jag längtar efter nåt som kan kallas hem. Som när jag var elva år och du var min bästa vän..