krasshetens färgranna anlete

vi ska alla häda där hädas kan för här hjälper inga svansviftningar längre
så tar vi hjälp av motmelet och angriper skogen igen

dina knep är rävens
nyttnar skuggorna och tystnaden

men doften avslöjar

hur annars riva rigiditetens tempel och bygga nytt
skapat för växlande väder och illvilliga försök att inta tornet

dom rustar om nu
dom rustar om

är du med mig eller är du re'n plockad på prestigen
slit av kragen och ta en flukt nedåt skosulorna istället

nackkramp och skylla på vädret är inte sättet
så klart inga halsar med papperskrås omkring kan skydda sig mot klimatet

om man tror på det

om man tror på det

under granar finns inga väder