Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Till Johanna sexhundrafemtio kilometer hemifrån

Inte visste jag att man
kunde svälja frusna tårar
men du Johanna
har övat det länge
din gom ilar inte längre
du låter sorgens fuktiga salt
spridas ut till fingertopparna


du har krossat glas i håret Johanna
du har lämnat fragment av
hud och vatten på mina
kökshandukar

när du kom hem
mötte revolutionärerna
dig med våldsamma smällar
de jublade när du var
för trång

jag förmådde inte att bära dig
Johanna

mina sulor är för mjuka för det
klimat som skapat dig
jag har bedövat tinnitusen
med decibel från underjorden


sanningsenligt lovar jag dig
att aldrig lova dig någonting,
Johanna.




Fri vers av Alex Dirk
Läst 189 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2013-11-26 00:12



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Alex Dirk
Alex Dirk