Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bränning

Genom landskap

av flätade himlar

snuddar dina läppar

min hud

mot solens tystnad

värms luftens brus

 

jag seglar in i din tomhets

länder

viker hjärtats alveoler

i din famn

så trillar tårarna

ljumma

 

det finns en plats där vi aldrig möts

och en plats där vi alltid funnits i varann

jag önskar inte

längtar inte

att fylla dess tomhets rum

kontrasterna av våra rädslors

gropar

 

med tiden gör det ingenting

det vi inte försökte

fylla 

 

någonstans rörde jag din tomhet

du min

snuddade vid varann

där vi ändå älskade

 

våra läppar

som

möttes

i bränningarna.

 

 




Fri vers av Zachrisdotter
Läst 338 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2013-11-29 11:03



Bookmark and Share


  träsnidaren
Igenkännande. Mycket fint fångat!
2013-12-31

  Katinka VIP
Tycker om den. Speciell. Kan inte bestämma om den är romantisk eller sorglig, det har med tomheten att göra.
2013-11-29
  > Nästa text
< Föregående

Zachrisdotter
Zachrisdotter