Genom landskap

av flätade himlar

snuddar dina läppar

min hud

mot solens tystnad

värms luftens brus

jag seglar in i din tomhets

länder

viker hjärtats alveoler

i din famn

så trillar tårarna

ljumma

det finns en plats där vi aldrig möts

och en plats där vi alltid funnits i varann

jag önskar inte

längtar inte

att fylla dess tomhets rum

kontrasterna av våra rädslors

gropar

med tiden gör det ingenting

det vi inte försökte

fylla 

någonstans rörde jag din tomhet

du min

snuddade vid varann

där vi ändå älskade

våra läppar

som

möttes

i bränningarna.