Öppnar mina ögon igen

med spår av sår och rädslor som lever kvar i min själ

min enda önskan är att aldrig mer falla ner

ner i hålet av de mörka drömmar som alltid vill sluka min själ

mot något okänt där jag är vilse och förvirrad i en värld

där ångesten och ensamheten tar mig i sin makt

fast och isolerad långt ifrån verklighetens kärleksfulla ljus

där solens strålar får värma min nakna kalla kropp

en plats där ljudet av fågelsångernas toner

renar min förkalkade uttorkade själ

en magisk värld där fridens ljus lyser starkt

där doften av miljoner röda rosor

ger mig kärlekens underbara rus

jag vill bara känna frid och bli älskad

jag vill bara se dagens ljus igen och leva

se natten stjärnor utan att vara rädd för mörkret

som för alltid kommer att vara en del av mig

och följa mig vart jag än går

kanske kan vi mötas och bli vänner

vid gränsen av en neutral värld

där kan vi ta varandra i handen

sen...

gå tillsammans mot solnedgångens fridfulla hav

avklädda och nakna utan rädslor för varandra

en plats där doften av liv kommer i mjuka omfamnande vindar

känna smaken av kristallklart vatten

som faller från en himmel utan mörka moln

där vill jag vara

där vill jag bo

i en fridfull orädd värld

där det finns lugn och ro