Frosttnattens kyla i mörkets makt
omfamnar mitt frusna hjärta
med kristaller av is i vackra former
hindras mina känslor från hjärtats värmande kraft

levande känslor sammankopplade med dödsförakt
rädslor förbundna med min ångest av skuld
skamfylld så sänker jag mitt huvud och går min väg
mot stormfyllda världar långt från solens ljus

med en kropp utan själ
ett hjärta i glasyr av is
formad av kylan som värmer min själ
där mörkret blir min närmaste vän

ensam men ej saknad så söker jag kärlekens änglar
livets efterlängtade värmande händer
fylld med ljusets kraftfulla energier
likt en kraftfull supernova som kan tina ett fruset hjärta

jag ser tre små änglar vinka vid horisontens värmande ljus
små barn som saknar sina vilsna far
tårar av is smälter nedför min kalla kind
jag smälter ihop tills det inte längre finns något kvar