Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Istid

Så slumrar jord
och nakna träd
sin vita skönhetssömn
och drömmer vår
den vilar lugnt
en landskapsvy
där striden gått till ro
att slicka sina sår

Det silverband
en is parkett
nu får sin ro
som fruset vatten
nu tjälen lägger sig
och mull blir hård
i stilla vädjan
till månskensnatten

Så färgar himlen
sin röda färg
och frosten biter
i grenars svall
nu sjunger lugnet
kring vinternatt
det andas ro
om flingors fall

Snart bryter vind
där vatten ligger
mot horisontens
hårda band
så värmer strålar
och ljuset strilar
mot vågens strand

Nu vaknar fälten
och knoppar brister
en vän natur
sin näring får
i gryningsstund
en längtan är över
fåglars dirigerande
till önskad vår




Bunden vers (Rim) av ULJO
Läst 557 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2013-12-07 06:48



Bookmark and Share


  Angel of love
Vacker text.
2013-12-09

  anits VIP
Mycket vackert skaldat!
2013-12-09

  Eva Helene VIP
Jag som rädes vintern tar fasta på hoppet om vår i din vackra dikt.
2013-12-08

  Catharina Edin
du skriver så vackert!
2013-12-08

  Marianne Räf
Man kan känna kylan stråla
upp från raderna... Bra! :D
2013-12-07

  ResenärGenomLivet
Ja, vi måste ta oss igenom kylan innan värmen kommer igen...underbart vackert förmedlat...
2013-12-07

  Ninananonia VIP
Vackert..
2013-12-07

    ej medlem längre
jättefint...
2013-12-07
  > Nästa text
< Föregående

ULJO
ULJO