Jag misströstade hos dig

En gång

Då min flygande matta

Var försvunnen


Sedan skrev du ut ett recept

på så många sidor att

Jag kunde läsa till sommaren.




Men visst visste jag
Att du inte orkade
Lyssna



För du hade


Hallonfrön i munnen

som du tuggade på.




Den natten såg du mig i ögonvitorna


Och frågade om jag kände till


Att Lenin var epileptiker.