En stjärna i rymden på oss blickar ner.
Den bli inte glad för vad den här oss ser.
Den ser hur vi slösar och fult oss beter,
och mycket finns snart inte mer.

Den ser hur vi hugger urskogarna bort.
De lungor som andas kan ta slut inom kort,
och isen i Arktis ett minne är blott.
Ja, detta blir vår framtids lott.

Orkanerna stormar och mycket förstör,
och hettan blir värre och mycket förgör.
Ja, torkan slår till även här upp i Nord.
Dricksvatten är brist på vår jord.

Vi mänskor som myror från rymden man ser.
Vi irrar och stressar. Allt planlöst sig ter.
och inte det ofta blir gott utav allt.
Vi krigar och slåss tusenfallt.

Den stjärnan den ger oss ett budskap som är
en spådom som sann blir om inget vi lär,
att kan vi ej ändra på vårt levnadssätt,
vi brist har på styrka och vett.