åter går jag själv och iväg med egen fackla som alltid och inga hållplatser kan hålla den tid som står

inte när man går

skenet bedrar och orden ljuger och där inga ljus ges finns ingen sanning

gatlyktor för vilsna utan vilja
där ljuset ges åt andra är mörker sanningen

mörker vandras alltid enkelt för inget har hänt ingen har sett och ingen kan lägga skuld

oskulden segrar bara där

så leds mina vägar därhelst jag lägger facklan ned
steg för steg

åter går jag nya stigar nya rutter flygs och nya hav simmas dyks och seglas
därhelst jag finner väg

skenet bedrar och orden ljuger
ett att 

det enda som behövs

formas före viljan och har formats förr

att
inget är omöjligt bara greppet är fast

om egen fackla satt i hand för

att