omöjligheten i att konstruera en tillit med en tillitsbristande motpart

för en tid som start först tvekande sen smekande medhårs för att hastigt vända vid känslor av hot och nekande kommer adekvat 

som på förbeställd bricka av gammat
gammalt slickat salivtorkat medhåll som ett kontrollfjolleri att fjäska sig vidare i

omöjligheten i att konstruera 

ett vill efter det
med en viljebristande motpart
är ingen medgångs saga

klaga du som klagade högt
mina dörrar finns endast i din egen fantasi

bjuden ri lejd in och svek det som kallades lek
skriva egna regler är en trend redan förbi

släpp mig fri nu på en gång
släpp mig fri

jag har många byggnader att skapa för andra
och många himlar att hoppa från