Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Idag läste jag texten för den jag skrivit dikten till, reaktionen blev att den tyckte att dikten var fin, jag hoppas att även ni tycker om den!


Ett Farväl

Jag följer dej dit där vi ska skiljas åt

Hela situationen känns som en sorlig låt



Jag är glad att jag träffat dig ännu en gång men

Kan inte låta bli att undra när vi ska ses igen



Du har bråttom och ger mig en slarvig kram

Kvar står jag förkrossad, tyst och lam



Upp på den stora bussen kliver du

För varje steg går mitt hjärta mer itu



Jag vill vinka av dig

Men vet inte om du ser mig






Känner mig så tung när jag går där ifrån

På mitt hjärta har du gjort ett långt lån



Och jag vet att jag inte får det tillbaka

Av all gråt skakar min haka



Men jag får inte börja gråta redan

Nej, det får jag göra sedan



Jag går så snabbt som det bara går

Så snabbt så att det blåser i mitt hår



Den stickande känslan i halsen kommer gång på gång

Och vägen hem är ganska lång







När jag kliver av min buss är det öde

Och mina tårar börjar genast rinna i ett snabbt flöde



Det blir kallt och jag fryser

Tänker på allt kul vi gjort och ryser



Vill ringa till någon och bara gråta ut

Så att sorgen sedan kan ta slut



Men vill inte störa någon som inte har med detta att göra

För varför skulle de på mig vilja höra







Torkar tårarna och går in till mig

Inte visa att jag gråtit... Åh nej



Slänger mig på din säng som står kvar och försöker vila

Smärtan som jag känner försöker jag sakta från hjärtat sila



Den kudde som du använt luktar jag på

För det känns som att du fortfarande är här då




Bunden vers (Rim) av FeP
Läst 206 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2013-12-29 22:53



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

FeP
FeP