Som höstlöv faller

I brandgula virvlar

leker höstlöven

tafatt i vinden.


Faller sen ned

mot markens famn

av mjuk längtande mull.


Mitt hjärta faller också

tungt genom tiden

och minns dig ännu klart.


Minns hur dina kyssar glödde heta

på mina läppar den där hösten,

när allt var guld och rött.

Fri vers av Katinka
Läst 2160 gånger och applåderad av 18 personer
Publicerad 2014-01-04 17:08

Skriv ut
Spara som PDF

anathema Gillar naturbilderna och den mjuka övergången till det personliga. Vackert diktat. 2014-01-15

Birgersdotter Väldigt vackert 2014-01-10

prinscess så underbart vackert diktat 2014-01-10

Beatriz Quevedo de Hansen Otroligt vackert diktat! Ser den framför mig... 2014-01-10

ej medlem längre Berörande vacker poesi ... 2014-01-10

Mike Oerhört vackra färger som målar en vemodig bild. Det sprakar om höstlöven som virvlar omkring som brandgula minnen. 2014-01-08

mare Mycket fin 2014-01-07

Lena Själsöga Keijser en vemodsstämma andas vacker 2014-01-05

Lena Själsöga Keijser en vemodsstämma andas vacker 2014-01-05

Lars Hedlin Stark och känslofylld! 2014-01-05

Ingrid Trolle Smärtsamt och vemodigt och mycket vackert målad bild av ett minne 2014-01-05

Jordgubbsodlare närvaro i ett frånvarande; i minnet, påfallande tomhet, en saknad och desillusion: bara höstlöv som faller. 2014-01-04

ULJO Poesi som väcker känslor 2014-01-04

Teresia Ridell Vemodsvackert, målar fin bild. 2014-01-04