Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Svarta drömmar vaknar man aldrig ur

 

 

 

vaknar ur mina svarta drömmar
drar mig motvilligt ur sängen
hasar mig fram genom hallen
tänder lampan på toaletten
möter en skäggig figur i spegeln
i ögonen syns ingenting

rynkar pannan
funderar
och suckar

sedan går jag ut på balkongen
för att andas
och allt jag ser
är trasiga lyktor
ett evigt mörker
himlen är molnfri och tindrar

jag känner droppar på mina kinder
trots att det inte regnar
jag omfamnas och bedövas av kylan
och drunknar i ljudet av tystnad

och jag undrar
om jag var en bubbla som sprack
om jag gick upp i rök
klev in i mörkret och försvann
vad skulle då hända
med världen?

ingenting

 

 

 

 

 




Fri vers av Nicklas
Läst 540 gånger och applåderad av 27 personer
Publicerad 2014-01-12 00:19



Bookmark and Share


  Tess74
Så vackert i sitt vemod
2014-01-12
  > Nästa text
< Föregående

Nicklas