Följer vågen från en förbipasserande isbrytare
solljuset låtsas följa klockringningens reflex
låter vattnet skölja över mina ben

Mannen på fyrkajen mitt emot bläddrar i en bok
flaggsemaforen signalerar, han är journalist
han åtnjuter privilegium canonis

Nyfikenheten formas som en ros i det förflutna
den ruttna isens vågor ger mig rysningar
hönor dansar på heta plåtskivor

Hur mycket lojalitet behövs i det förvridna hatet
de blodfyllda rymdmåtten står som troféer
vem förändrade vägvisarna?

Kontaktsökande hälsningar utan svar, se mig
längtansfullt över vattnet syns han gråta
den svurna eden är ogiltig

Mina rop vill att han vandrar över till min sida
här finns inte längre någon is att bryta
endast naturlig intellektuell lycka

Kom nu min vän, amnestins erkännande väntar
de döda förlåter ditt tvingade beslut
Ruth Rubins sånger är glömda

Ömtåliga människosjälar väntar på befrielsen
alla löven faller ändå som dömda tankar
inga krig skall få skada oss

Ser hur ditt beslut fick solen att skratta åt oss
vårt arbete ger ingen beundran i tiden
endast oförfalskad välvillighet.


Bar Jesus